De bÀsta böckerna frÄn Lars Mytting

Det kommer att vara en tidsfrÄga (lite), att allt arbete av Lars Mytting den anlÀnder till de spanska bokhandlarna för att redogöra för en mycket anmÀrkningsvÀrd bibliografi och som gÄr lÀtt mellan genrer, alltid med spÄr av en humanism mot introspektion, men det gÄr i taktar som intensifierar varje scen.

Norsk litteratur, utöver etiketter av den nordiska svarta genren med stora aktuella representanter som Jo Nesbo, erbjuder alltid en rik och varierad smÀltdegel av kreativitet dÀr verk av den oförutsÀgbara och fascinerande smÀlten. Gaarder och inte mindre störande Karl Ove KnausgÄrd, uppfinna sjÀlvbiografin som ett fiktivt portrÀtt i avbetalningar.

Och naturligtvis, Lars Mytting ligger inte lÄngt efter med sina stora romaner gynnades i sin spridning av den vÀrldsomspÀnnande start, 2010, av en sÄ speciell bok som "The Wood Book".

Även om den hĂ€r författarens litterĂ€ra karriĂ€r redan förutspĂ„dde stora framgĂ„ngar sedan 2006 lyckades han bli en storsĂ€ljare i sitt land med den speciella blir en karaktĂ€r inför vĂ€rlden som Erik fyksen.

Eftersom vi har nya verk av denna författare kommer vi att utgöra det vanliga podiet i hans bibliografi. För tillfÀllet banar vi vÀgen ...

Rekommenderade böcker av Lars Mytting

TrÀboken

Vem har aldrig nÄgonsin nÀrmat sig stammen pÄ ett avverkat trÀd för att belysa dess antikvitet genom dess koncentriska ringar? Det Àr nÄgot atavistiskt med det. Och nÀr det gÀller andra tider i en tid som kanske inte tillhörde oss, med tanke pÄ den lÀngre livslÀngden för mÄnga trÀd som förlorats i skogen ...

Under dessa förestÀllningar finner vi i den hÀr boken den kÀnslan av elementÀrt förhÄllande, av vilolÀge som bara handlar om att markera stegen mellan stationer med ringar, medan vi bara andas. Utmaningen för en författare som Àr pÄ vÀg att berÀtta om det andra övergÄngen av livet Àr att kunna erbjuda handling, skÀl för lÀsning, kanske spÀnning, tvivel, mystik.

NÀr detta uppnÄs, uppstÄr magin i den magnetismen genom en litteratur som berÀttar om oss sjÀlva med en lÄngsam takt som stoppar allt annat, sÄ mÄnga och sÄ mÄnga pÄstÄenden som ber oss om ett annat accelererat tempo. Utan att lÀmna Ät sidan en lyrisk aspekt laddad med symbolik, Ätar vi oss i denna roman den enkla uppgiften att observera en mÀnniska i dag som dock bara underkastar sig gÄrdagens tempos, med en detalj som ibland mÀrkligt verkar vara en handledning om uppgifterna av vedklipparen men det slutar med att vi stÀnker oss med den passionen för de smÄ sakerna.

Det lilla Àr kÀrnan, resten Àr konstnÀrlighet och glÀdje. Elementet i skogshuggaren pÄ jakt efter det bÀsta trÀdet Àr djup visdom i miljön, omlÀrning frÄn observationen som ges till sinnena utan modern trompe l'oeil. En roman att njuta av frÄn en sÀrskild kÀnsla av anslutning till det mest grundlÀggande.

De sexton trÀden i Somme

År 1916 badades Somme -regionen i Frankrike i blod som en av de blodigaste scenerna under första vĂ€rldskriget. År 1971 tog den vĂ€lkĂ€nda striden sina sista offer. Ett par hoppade i luften nĂ€r de klev pĂ„ en granat frĂ„n den scenen.

Det förflutna manifesterade sig som ett krigiskt spöke, som ett otÀckt eko som efterklangade Är senare. VÀrst av allt Àr att paret lÀmnade en son, som vid tre Ärs Älder var ensam utan en tydlig destination, i nÄgon mening. Allt som bara kunde fÄngas som ett vagt minne, en drömlik slöja. Under de följande Ären dÄ Edvard vÀxte upp med sin farfar Sverre, framkallade han knappast den dystra omstÀndigheten som markerade hans början pÄ livet.

Men vid nÄgot tillfÀlle hamnar det förflutna alltid i att besöka oss pÄ gott och ont, det ger oss en snabb titt i spegeln av vad det var, och ibland lÀmnar det oss en de facto outplÄnlig reflektion, och att vi trodde att vi aldrig skattar. Edvard lider av den pÄstÄendeeffekten frÄn det förflutna och tvingas att veta mer, att veta mer. Eller Ätminstone för att granska den vÀg som gjorts, den som leder dig som störst nÀr du har tappat nÄgot pÄ nÄgon resa. I slutÀndan ÄtervÀnder till Somme, efter en resa pÄ jakt efter det stÀmningsfulla förflutna som har vÀckt med kraft, som nÀstan hÀftigt krÀver Edvards fulla uppmÀrksamhet, Àr en Äterförening med ett scenario som fortfarande har mycket att berÀtta och klargöra om vad som Àr och vad som kan vara. PÄ Edvards resa kÀnner vi ocksÄ till intrahistorier om det Europa sÄ förÀldralösa som Edvard, en kontinent som en summa av bröder som strÀvar efter oenighet under hela sin existens.

Utan tvekan en mÀsterlig parallell till att gÄ tillbaka i Edvards liv, i hans förÀldrars sanning och i den hÄrda verkligheten i ett Europa som ibland verkar ha ocksÄ raderat sitt förflutna, det som man kan lÀra sig och dra nödvÀndiga lÀrdomar av.

5 / 5 - (13 röster)

LĂ€mna en kommentar

Den hÀr sidan anvÀnder Akismet för att minska spam. LÀs om hur din kommentardata behandlas.